Alliansloppet 2014

Alliansloppet 2014

Årets Allianslopp blev inte riktigt som jag hade hoppas på, det mesta gick snett för min del. Dagen innan loppet testade vi låneskidorna som de seedade åkarna skulle använda. Låneskidorna var Skigo carbon årsmodell 2013 och helt nya hjul, så jag var skeptiskt till att just dessa skidor skulle användas, för kvalitén är inte den allra bästa, tyvärr för man väl säga hade man rätt. Vi testade och det var lite klurigt att hitta ett par som man kunde känna sig nöjda med. När man väl hade hittat ett par som i alla fall gick rakt, fick de markeras och skidorna fick jag inte se förrän vid starten dagen efter.

                                                                                    

Så väl på dagen var det ganska lugnt på morgonen och jag och Gustaf som jag delade rum med kunde ta det lugnt då vi var seedade i elitledet och behövde då inte köa för att få bra plats i vår fålla, utan våra skidor låg på numrerade platser framme i elitledet. Anledningen till att jag var i det första ledet där alla de stora favoriterna förstås var, beror på att jag hade en del FIS-poäng och låg bra till i Sverige cupen på rullskidor. Väl på plats i startfållan, fick vi inte provåka eller värma upp med våra skidor som vi testat och valt ut dagen innan. Så man fick jogga lite för att hålla värmen. Jag stod längstbak i det i elitledet, där jag och Gustaf stod tillsammans med b.la. Erik Wickström (25:a i Vasaloppet 2014) och Calle Halvardsson (5:a i världscupen 2013-2014), det var inga dåliga namn som var förre oss heller. Kul också att Oskar stod precis bakom bland Sveriges bästa juniorer som stod mellan elitledet och led 1. Inte illa med två från Tomelilla att stå så långt fram i denna konkurrensen, det var positivt och roligt innan det roliga tog slut.

Starten går och det var stressigt kom inte iväg som jag hade hoppas på, skidorna kändes tunga och svåra att hantera och folk rusade förbi innan jag fick in rytmen lite grand och var nästan jämsides med Gustaf och Rickard, innan jag tappade något strax innan backens krön som var den första delen av banan. Bra att börja med en backe, blir inte lika trångt som annars. Sedan tappade jag en del positioner när det gick utför, de flesta körde ifrån där men jag åkte faktiskt ifrån någon enstaka åkare, alltid något positivt. Ganska tidigt efter ca: 2 km av den 16 km långa banan som vi skulle åka tre varv på, tog jag rygg på Adam och Daniel och efter ett tag blev vi en ganska stor klunga. Gick lätt för mig uppför att hänga med men när det flackade ut och/eller blev grövre asfalt så fick jag verkligen ta i för att hänga med.

Tog en vätskepaus strax innan den långa slagmotan efter dryga halva första varvet, tappade klungan men kunde ganska lätt komma ikapp uppför, men fick verkligen maxa när det gick svagt utför för att hänga med, fick tyvärr släppa strax innan vår egna vätskekontroll. Skulle byta min flaska mot en ny men det strulade att få på och av den och jag tappade massor. Första gången jag får lagning på detta visset.......troligtvis sista, funkade helt enkelt inget vidare, skulle ha tränat mer att byta flaska på detta sättet. Tacksam förstås för lagningshjälpen av Håkan och Tina, trots det inte funkade riktigt så jag hade hoppas på.

Fick jaga ordentligt för att ta in de ca: 10 sekunderna jag var efter, men tappade bara mer när det gick utför ner mot varvning. Satsade allt på ett kort att ta igen försprånget i backen efter varvningen och var så när att komma ikapp, innan jag nästan lika snabbt tappade allt när det gick utför igen. Kom ikapp en junior och ställde av honom  direkt innan en stockholmare kom ikapp och förbi och jag hade fått tillbaks krafterna igen efter min intensiva insats i backen innan. Tryckte på ordentligt och kom in i suget bakom honom innan han rullade ifrån mig retfullt enkelt och jag lyckades inte täppa igen och komma ikapp. Efter detta var jag rejält mentalt knäckt, men fortsatte nöta på i mitt tempo och så fortfarande den stora klungan framför mig där Adam och Daniel var i.

Ett par km senare börja ena hjulet gnissla och ena skidan började rulla långsammare än den andra och insåg då det jag kanske kunde ana kunde hända med dessa hjul, att de skulle börja krångla. Fortsatte nöta på och fyllde på med ordentligt med vätska, då jag såg att en trio var påväg att komma ikapp försökte hänga på, vilket jag klarade en stund innan nerförsbacken innan den långa slagmotan kom, då halva loppet var avklarat. Tryckte på nerför men de andra rullade ifrån mig trots två av tre tog vätska, så hade jag inte en suck att hänga med. Var bedrövad och tyckte att detta inte var speciellt roligt länge. Värre blev det då det kom ett häftigt skyfall och strax efter kom en större klunga ikapp och det kändes som jag stod helt stilla. Fick en ny flaska, gick smidigare denna gången, kanske berodde på att jag nästan inte hade någon fart när jag kom till lagningen.

Strax efter langningen fick jag krampkänningar i magen, vilket har varit ett litet dillemma för min del under de längre loppen på rullskidor. Så man fick åka lite mer med armar och det var ganska välkommet att komma till den sista varvningen och faktiskt åka uppför den långa branta backen en sista gång. Precis i foten av backen kom Per Sandberg ikapp mig och jag tog mig i rygg bakom honom. Sandberg är en duktig skidåkare och skulle varit en bra bit längre fram i fältet men märkte när det gick utför att han hade ju lika dåligt rull som jag, det var den ände som jag kunde hänga med utför på de två sista varven. Fick tyvärr släppa då krampen kom huggande som en kniv i magen och jag valde att dricka en massa och hoppas på det bästa att det skulle kunna försvinna, men icke. Emil Folkesson kom farande utför och det kändes det var enorm skillnad på rullet mellan våra skidor, kunde bara skratta åt eländet.

Simons gäng kom ikapp men hade ingen chans att hänga med, fick dessutom kramp i magen varje gång jag försökte trycka på lite. Kom ikapp Fia och försökte hjälpa henne fram lite i fältet då jag hoppades på att jag kunde göra någon glad i alla fall, då jag hade givit upp för längesen. Åkte sen själv sista 8 km och bara tog igenom och förnedringen var total då de varvade åkarna började rullar ifrån mig utför, det var inte roligt.

Kom i mål ändå och bröt inte, vilket jag borde, blev ju ett bra träningspass, få se det så. Kom i mål på 160:e plats med tiden 2:05:41, en snitt puls på 83 % och en snitt hastighet på knappt 23 km/h, 20 sek efter damvinnaren Maria Nordström.

 Ur allt negativt försökte jag hitta något positivt och mirakulöst hittade jag faktiskt lite positiva scenario ur detta lopp. Av de som fick låneskidor slog jag faktiskt tre åkare. En var en stakare till tjeck som hade riktigt bedrövliga skidor och tappade ordentligt, mer än mig i första utförsbacken. Tjecken som var Jan Krska blev topp 200 i vasaloppet i år. Slog även dansken Lasse Mølgaard-Nielsen som var med i OS i vintras. Siste som jag slog av de med låneskidor var Tobias Karlsson, en stabil topp 75 åkare i långloppsvärldscupen på snö. Positivt var också att många från klubben åkte väldigt bra, vilket är roligt. Roligt var också banketten som var mycket trevlig med god mat och sällskap. Som man säger bara att bryta ihop och komma igen.

Just det, jag gav Skigogänget en ordentlig sågning efter målgången, de fick faktiskt tillbaka skidorna, men jag kunde lika bra kastat ner dem i Göta kanal.   

Resultat Alliansloppet